Thoughts

Jag har väldigt svårt att förstå hur allt kan ha blivit såhär. Senaste tiden har jag knappt känt igen mig själv alls. Nu när pappa gått bort med så har allt bara blivit värre, ledsen hela tiden. Det går verkligen upp och ner hela tiden. Ena stunden kan jag vara glad å allt är nästan som vanligt, nästa vill jag bara krypa ner i sängen och bli tröstad av min älskling. Det är väldigt påfrestande och ha det så, det skapar också väldigt mycket strul mellan oss vilket egentligen är helt onödigt när det i slutändan handlar om att jag är ledsen och bara behöver tröst. Önskar bara att jag kunde hitta någon form av väg ur detta. Det finns så mycket, så mycket jag bär inom mig som egentligen bara borde få komma ut, men jag vet inte hur jag ska kunna prata om allt. Det är för jobbigt just nu..

Home

Kom alldeles nyss hem från jobbet, riktigt jobbig dag de här känner jag. Pappa begravdes igår och jag känner att jag nog mest skulle vilja gräva ner mig själv med. Men blir och bädda ner mig i soffan nu. Hoppas på att det blir bättre någongång igen :/

Death begins with life's first breath, and life begins with a touch of death

Bestämde mig för att testa blogga lite för att se om det kanske hjälper. Har känt ett behov av att får ur mig alla tankar och allt jag känner inombords nu särskilt efter min fars bortgång för snart två veckor sedan. Så det märks hur det flyter på. Men nu lär jag fixa och dona lite innan jobbet.